Vet inte riktigt om du vet vem du är, men jag känner verkligen att jag måste skriva ut mig lite.
Ja, jag vet att folk ändras. Men det känns så jobbigt att veta att personen som betydde världen för dig har ändrats så pass mycket. Det kommer aldrig bli vi igen, jag har accepterat det och försökt gå vidare. Men det verkar inte funka. Jag vet att du inte bryr dig, du kanske aldrig ens gjorde det. Men jag gör det. 
En del av mig kommer alltid att vara din, för hur det än blir i framtiden kommer det vara dig jag hade mest minnen med. Det varade inte så länge, men tiden var så jävla fucking underbar. Obeskrivlig. Det var med dig jag skratta, som jag var mig själv. Du var en del av mig. The best part of me was you.

Brukar kolla tillbaka i arkiven, tänka igenom minnena. Det var så bra, allt var så lätt. 
Vet inte ens om du kommer läsa det här, men isåfall ska du veta att jag faktiskt saknar dig.
Känns som att livet aldrig kommer bli detsamma igen. Vet inte om det är positivt eller negativt.
Det är synd att vi förändrades, både du och jag. Hoppas att vi någongång hittar tillbaka till varandra...♥
Tills vidare får jag försöka hålla huvudet uppe, tiden är förbi och det är dags att söka nya erfarenheter.
Dock kommer det alltid ha varit du som tog fram dom bästa sidorna hos mig, men även dom värsta.
~The reason I can be this sad only shows that I someday can be this happy.